Va e de för en dag? Va e de för en dag?

Jo det är älskade Walthers 14-års dag!!

Kan verkligen inte begripa att kl 11.07 idag var det exakt 14 år sen en frisk liten (stor) gosse 4 veckor för tidigt. 3095g tung och 50cm lång.

Känns som om det var igår liksom. Helt ofattbart.

Och det gör ont i mammahjärtat att inte fira med honom just idag. Han och Peter skulle kommit hit på fika men jag fick se mig besegrad av förkylningen. Men skickade ett filmklipp där jag sjöng ”ja må du leva” på teckenspråk, ligger för övrigt ute på min Youtube-kanal också.

Ringde honom ikväll och sa att jag var ledsen för att jag blivit sjuk. Och svaret han gav mig gav glädjetårar: ”Mamma, det gör inget, jag fyller år på den 7e också!”

Och ja, vi ska fira honom på lördag med släkten.

Men jag får göra det bästa av denna dagen och kvällen. Tänt lite ljus och tagit fram lite fika, och ser på Havets hjältar och Bergs Drömkåk på kanal5. I söndags gjorde jag ju en kryddblandning till kaffe som skulle smaka jul/pepparkaka och jag tyckte då inte det var så mkt smak, men nu har den stått till sig så idag smakade kaffet bättre;)

Ha en skön kväll!

Kram

Måndagstankar v. 48 + promote för min Youtube-kanal

Hej allihop! Hoppas ni mår bra! Jag tycks ha dragit på mig en förkyldning… feber och borttappad röst… Hoppas på att piggna till snarast… vill ju inte vara sjuk när vi ska fira Walther, herregud, han blir 14 år imorgon! Älskade unge!

Förra veckan var faktiskt ok.

Jag fick ju äntligen reda på varför jag har ont i ryggen, bekräftat diskbråck, får mer besked av dr imorgon och om hur vi ska gå vidare med behandling och rehabilitering.

Jag jobbade på som vanligt.

Pappa kom hit och dödförklarade Tvätte-Lina (tvättmaskinen) vilket inte va så käckt för ont i rygg och ben, bära tung tvättkorg 3 våningar ner är inte bästa kombon… MEN, min GM och personalen bestämde att vi beställer tvättmaskin och torktumlare  via bostadsbolaget mot ett par hundra mer i hyra.

Fått fin kritik av min podd! Tackar allra ödmjukast!

I lördags var vi på adventsmys hos min kusin med familj i Mariestad, så mysigt och att få träffa lille Alfred på snart 21 månader igen var ju mysigt som bare den och han lärde oss Vilka Greta Gris och hennes familj var! Gullungen!

Och sen har jag ju startat upp min Youtubekanal

Där har jag nu startat en adventskalender:) Dock får jag försöka justera planen lite… om inte rösten återkommer snarast dvs… Idag ”sjunger” jag på med tecken

Quizello – nytänkande, roligt och kunskapsgivande

Har hittat ett spännande mobilspel på Play Butik. Jag har Android-mobil, vet inte om det finns i Appstore också för Iphone.

Det är ett bräd och frågesport, man svarar på frågor och samlar poäng och morötter på ett bräde. Man kan spela mot en robot eller mot vänner. Jag heter ”Michaela” i spelet.

Det jag inte gillar riktigt är att grafiken känns barnslig, vilket gör att man tror det är lätt, men frågorna är kluriga. Det är ämnen såsom, Mixat, Europa i backspegeln, Mello bonanza, flaggor, lätt som en plätt, samt eller falskt, ordets betydelse mfl.

Riktigt allmänbildande.

Hittade deras egna Youtube-video där ni kan se hur det går till.

Intressant?

https://quizello.app.link/NeFCZHKVh2

Ladda er och adda mig!!

Kraaam

Fredagspepp, fredagsfeeling… eller?

Ja det är bara och göra det bästa av situationen. Sitter nu och käkar lite sesamkakor med kokossmak, en kopp kaffe och lyssnar på Wahlgren& Wistam som är Pernilla Wahlgren och Sofia Wistams podd. Älskar dom! De är fantastiska och roliga!

Väl värd att njuta en stund

Har plockat i köket och tillät mig nu att sitta en stund.

Åt lunch med psykiatristödets fredagsmysgrupp innan jag tog mig till Ica och hämtade varorna jag beställde igår på Ica Online. Det är så smidigt, jag slipper trängas med folk, slipper panikångest över trängseln, inte leta efter saker, och jag ser inte en massa onödigt. Sen såklart handlar jag i fysisk butik också för att fylla på vissa saker.

Fullpackad cykel väntar på skjuts hem.

Dock var det snorhalt ute, så att cykla var riktigt jobbigt, men försökte ändå, men jag gick med cykeln, men var så rädd för att ramla, livrädd att förvärra min rygg. Och att ta sig hem med 3 matkassar var ju en utmaning, men jag messade pappa som kom och hämtade upp mig, cykel och varorna. Tack pappsen!

Skulle vilja göra något för honom. Jag har inga extra ekonomiska resurser för att göra något, eller kunskap och ork att hjälpa honom med renoveringen som han sakta men säkert genomför hemma. Men jag tror han bara uppskattar att jag finns. Men jag vill verkligen göra något. Tips??

Vad gör ni ikväll? Jag ska bara ta det lugnt, ska äta kyckling, ris och currysås, se på tv och ta det lugnt. Ska fixa tvätten med som ska ner till tvättstugan. Och det är förhoppningsvis sista gången på lääänge som jag tvättar i tvättstugan. Med ca 200kr påslag på hyran får jag tvättmaskin och torktumlare nästa vecka. Så Nice!!! Så skönt att det kunde lösas. Hade inte min personal sagt att fler av mina grannar på stödboendet fått det insatt hade vi nog inte kollat med bostadsbolaget!

Men va skönt att få kunna tvätta själv. Jag klarar inte att bära upp och ner. Så jag är beroende av att personalen hjälper mig, vilket är jobbigt, jag vill ju klara det själv!!

Ha en skön fredagskväll allihop.

Inställd podd

Hej allihopa.

Måste göra er besvikna, men denna vecka kommer det inte bli något poddavsnitt.

Jag har haft så ont, och haft en svacka efter beskedet om min rygg, så fått prioritera om lite. Och Podden som tar lite tid fick denna vecka stå tillbaks helt enkelt. Nästa vecka kommer det ett avsnitt igen. Och det kommer jag lägga krut på istället.

Men jag hoppas inte ni blir allt för besvikna, jag är jätteledsen och besviken över att inte kunna ge er nåt avsnitt denna vecka.

Love you all!!!

Tacksam även om jag inte har en bra dag!

Idag har jag en mindre bra dag. Ont hela tiden, men det får gå, får fixa och dona en stund, vila en stund, fixa en stund etc.

Igår hade jag en helt ok dag, och fixade lite mer här hemma och det är väl därför jag har ondare idag. Men men jag lever, och jag har lärt mig kämpa på och inte ge upp! Jag har ont och delar av min kropp är avdomnade i perioder, men som sagt, jag lever! Och jag har möjlighet att kanske få prova behanling för att bli frisk, jag har mitt liv framför mig och jag tar chansen att leva det! Jag har en bekant som inte är så gammal och som har fått en svår sjukdom som inte går att bota, och hon vet inte hur länge hon har kvar att leva. Så fruktansvärt!

När jag har såhär ont så tänker jag på henne, jag kan göra något med mitt liv och ta vara på det även om jag just nu har det tufft med mycket värk. Men hon kan inte göra något, livet glider henne ur händerna även om hon stretar emot.

Så till er som dagligen klagar på att ni mår dåligt, har ont: Var tacksam för livet och för att du får leva! Det finns dom som verkligen vill leva men som lever med en dödsdom och de måste lära sig tappa kontrollen på sitt liv mer och mer!

Det är svårt när man är sjuk, speciellt när det handlar om psykisk ohälsa att fånga dagen, ta vara på det som är, och rycka upp sig och inte tycka synd om sig själv, men skam den som ger sig, man får kämpa sig igenom det. Kämpa och ge inte upp!

Unga pojkar som hjärntvättas och och lär sig döda stället för att vara barn

För ett par veckor sen såg jag en dokumentär på tv4FAKTA, Stacey Dooley undersöker.

Hon åker omkring i världen och ser och försöker hjälpa barn som far illa av bla barnarbete, våld och krig.

I kvällens avsnitt är hon i Kongo och möter pojkar och unga män som redan från ca 9 års ålder tvingats att bli soldater och kriga, och de måste hantera stora vapen, kpister m.m. Och att döda folk är inte konstigt. Det är ju krig. En pojke i 16 års ålder drack blodet från offren som dödats, och det värsta är att han skrattar åt detta… va?! De har blivit fullständigt hjärntvättade av kriget, istället för att fylla hjärnan full med kunskap, utbildning och riktigt jobb, lär de sig hantera vapen och att döda människor är ok. Fruktansvärt!

En del av dem rekryteras direkt ur skogen där de kanske bara är och leker egentligen. 

Tänk om Walther skulle vara ute och gå i skogen och militären kommer och tar med honom, tvingar honom att bära deras vapen och bära uniformer?! Jag skulle inte stå ut en dag med tanken på att jag ens släppt ut honom. 

Tyvärr har jag inte sett hela dokumentären från början så jag vet inte riktigt hur föräldrarna till dessa barn förhåller sig till det, men jag antar att om pojkarna har föräldrar så är det troligen uppgivna föräldrar. 

Man visade också ett rehabilteringshem där pojkarna som räddats från att vara barnsoldater – ett stort projekt att förhandla med myndigheter och militären för att rädda de som är minderåriga. Det är jättesvårt att processa och få ut pojkarna från dessa hemska människor. 

Pojkarna på detta barnhem slogs, hade pinnar som de höll upp som om de höll en kpist och låtsas skjuta på varann… vissa av pojkarna är så traumatiserade och ligger ner och skriker och håller för öronen. Men deras “lek” tagit direkt ur deras blodiga allvar som de levt i tidigare och de har lärt sig att döda är ok. Men i leken är det lek.. hur vet dom att det är lek eller inte? Människorna som jobbar omkring dem på rehabiliteringshemmet försöker få dom att göra andra saker, peppa och pusha dem ifrån allt det hemska. Pusha och peppa till att bli människor som ska fungera i samhället och ha ett tryggt liv. 

Det gör ont i mig att se detta. Jag zappade mellan kanalerna då jag inte klarade att se allt, det tog hårt i mig. Troligen för att mitt eget barn är just i deras ålder. 

Låt barnen vara barn så länge de kan! 

Beskedet har kommit!

Och min misstanke om att jag har diskrbråck stämde, men att jag har flera diskbråck mellan L1 och L5 dvs alla ländkotor både centralt och på sidorna. Så LSS-sköterskan som idag träffat min doktor på rond idag var inte förvånad över att jag har har så ont. Jag var beredd på besked om diskbråck men inte så illa.

Lumbar (Ländgryggen) består av 5 kotor.

Nästa tisdag ska jag träffa läkaren, och även min personal ska försöka vara med. Så vad planen är vet jag inte ännu, men sjukgymnastik är en stor del, men om jag ska göra mina övningar på gymmet vet jag inte, så även min sjukgymnast ska göra ny bedömning så jag inte förvärrar något så det måste sluta med en operation. Operation kan ev bli aktuellt ändå, men om vi kan hålla det i schack med sjukgymnastik är det ju bättre såklart.

Jag är inte rädd för att sövas, opereras och vara på sjukhus, jag har vant mig liksom, sen finns det risker med alla operationer och ryggraden är full av nerver som kan skadas, men jag är inte rädd.

Däremot så är jag orolig för rehabilitering, jag bor på våning 3 UTAN hiss. Så det blir i så fall utmaningen. Men vi ska inte måla fan på väggen.

Men jag är chockad över att det var värre än vi trott, inte ens min läkare trodde det var så mycket. Bröt ihop efter beskedet och fick ta Theralendroppar i eftermiddag, vilket jag sällan gör dagtid.

Men det är skönt att veta vad som orsakar mina problem med ryggen och att det inte är vikten som är stora boven, för vikten och diskbråcket har inget samband, men däremot är ju rehabiliteringen krångligare när man har extra kg.

Nu ska jag ta mig en macka, kaffe latte och skriva manus på nästa pod och även youtubeklipp. Skulle spelat in till Youtube idag, men dagens besked tog hårt på mig så kände mig inte alls pepp.

Blir bättre i morgon!

Kraaaam

Måndagstankar blev tisdagstankar.

Så det kan bli hörrni.

Förra veckan var en bra vecka förutom tröttheten… den är tuff. Värken gör att jag sover sämre och jag drömmer konstigt. Men det hindrar mig inte. Jag kan inte låta det ta över. Men jag kan försöka göra min vardag enklare att hantera både mentalt och fysiskt för att inte låta det gå vidare.

I helgen har min älskade unge varit hos mig. Tänk att jag varit mamma i 14 år om en vecka?! Fattar inte det ärligt talat.

Har planerat hans födelsedag och kalas och tårtan är beställd. Så det kan jag släppa lite.

Poddandet gick sådär. Själva avsnittet var inget krux men att redigera, klippa och o fixa var ett större jobb med teknik som inte ville som jag… önskar mig bättre dator än den jag har, och bra utrustning. Men får ta lite i taget och spara till det och flörta med farbrorn med vitt skägg, röd luva och säck på ryggen om han kan hjälpa mig;)

Denna vecka ser vi framåt, idag kommer förhoppningsvis svaret från MR. Och jag är nervös… Men tar det som det kommer.

Söndagslistan – 6 drömresmål

Ja, då välkomnar vi söndagen då, och det är endast 1 månad kvar till jul. Tiden går sjukt fort. Kanske ska önska mig resa eller presentkort på en resa?! För drömresor är vad dagens lista idag handlar om. Mina 6 drömresmål, något har jag besökt redan men vill besöka igen, andra är just bara drömmar och önskningar att få besöka. De kommer här utan någon som helst ordning.

  1. Lappland med övernattning på Ishotellet Jukkasjärvi. En dyr dröm, men ack så vackert – och coolt! Man kan besöka över en dag och se all konst eller sova över. Personalen på ishotellet rekommenderar endast 1 natt i själva ishotellet och sen deras varmare boende om man vill stanna flera dagar. Det vore en härlig upplevelse.Och när man ändå är i Lappland så vore det ju en upplevelse att besöka en riktig sameby och få vara same några dagar med renskötsel, hundspann, äta och sova i deras kåtor, prova på deras hantverk. Jag ser mycket likheter mellan samer och scouter. Naturlivet, hantverk, enkelheten, ta vara på de resurser som finns, gemenskapen.
  2. Polen på våren eller sommaren. Jag har varit i Polen 4 gånger, men alltid vid 1a advent. Vilket är otroligt gemytligt, speciellt gamla stan i Warszawa. Men jag skulle vilja se och njuta av ett soligt varmt Polen. Och då gärna även norra Polen såsom Gdynia, Sopot och Gdansk, där det finns vackra sandstränder och många spahotell. Och såklart vill jag inte bara lata mig och roa mig på spa utan också vara kulturell och ta in historien som  Polen bär, kanske besök på något gammalt koncentrationsläger. Det är väldigt intressant och lärorikt, men otäckt och gripande. Jag har varit på Stuthof 3ggr och jag blir lika rörd varje gång, och varje gång har jag lärt mig något nytt eller sett samma saker men med olika ögon. Första året jag var där så gick vi in i en barack med massa skor, det luktade illa därinne, som om fotsvetten var kvar i skorna, men det värsta var när jag kollade noga bland skorna, det var små små barnskor! Så dessa skor var inte bara ifrån de människorna som hade fått arbeta på koncentrationslägret utan också ifrån alla de människor som blev mördade för att de var barn, gamla och klena eller mammor med barn, människor som alltså inte ens gavs en chans. Jag var även inne i en av de gaskamrarna som man lurades att gå in i (i tron om en varm skön dusch efter en lång, varm och trång tågresa till koncentrationslägret) men istället för vatten kom det gas. Vidrigt, men efter besöket där fick man lära sig ännu mer hur fel allt var under andra världskriget. Och såklart besöka barnhemmen och ”mina” nunnor. Det är ju den stora delen av att besöka Polen. Kan ju inte åka till Polen o roa mig utan att ha besökt dom!
  3. Stockholms skärgård på sommaren i all enkelhet, lite som i Saltkråkan. Inte en massa moderniteter, buller, uppkopplade datorer och telefoner (även om jag nog vill filma eller fota och skriva och berätta för er). Men bara känna naturen, havsbrus, fågelkvitter, havsbad, njuta av solen på en brygga, lite fiske och bara vara.
  4. Rom och Vatikanstaten: Peterskyrkan, Sixtinska kapellet, Colosseum och Fontana Di Trevi. Små mysiga gatuserveringar, mozarellaost, oliver och tomater. Alltså wow vilken dröm! Rom (och Italien över lag) har massa att leverera sina turister
  5. Paris med Louvren, Eiffeltornet, slottet Versailles, Mon Marte Triumfbågen och Notre Dame (Eller jaNotre Dame är inte så vackert kanske just nu, det renoveras fortfarande drygt ett halvår efter branden. Men största drömmen i Paris är ändå konstnären Claude Monet’s trädgård med alla näckrosor och välvda broar! Dessutom är Frankrike ett land som levererar mat av hög klass och med goda viner till!
  6. Taize: En plats för eftertanka, lugn, meditation och bön. Ingen yttre stress, mobiltelefoner som ringer, folk som tjatar, buller, tv eller datorer. En riktigt retreat! Detta är nog största drömresemålet. Läs mer om Taize här.